nu i detta fina väder börjar ju självklart tankarna sätta igång igen...
vet inte rikigt vart jag har folk... och de känns jobbigt..
vissa kan jag som inte definera vad de är för mig...
eller... om de är någonting över huvudtaget?
För som en kompis... dom hör av sig... Mer än när de vill ha någonting...
Men sånna som aldrig hör av sig då? Och som ändå pratar med en som att man
är den ända i hela världen som förstår dom?
Vad är dessa för nå?
ska jag säga att de är mina vänner också?
det känns ju fel... när jag vet hur mina rikiga vänner beter sig.. och bryr sig...
Men vad ska jag säga att dessa människor är då?
Och vad ska jag göra ?
Jag är ju den som bryr mig... ska jag skita i de?
Är de kanske lättast så?
Känns som att de kan börja tära på mig om jag är den ända
som bryr mig...
har varit med om detta för många gånger.. jag kommer inte orka
med att vara alla andras bollplank hela mitt liv!
ibland måste man få ventilera sig själv också...
och med dessa människor får man aldrig de... för de handlar Bara om dem...
Mina närmaste vänner vet att jag har svårt att öppna upp tom till dom..
Jag kan fundera över saker flera veckor innan jag öppnar käften...
Om jag ens gör de.. Men som sagt.... mina närmaste brukar se de på mig...
Synd bara att de jag älskar mest av ALLA bor 135 mil i från mig..
En bor 40 mil i från mig.....
För de andra kan jag lägga på min "fejk" ansikte och le och se glad ut
utan att de märker nån skillnad...
Men som sagt..... Hur ska jag definera dessa människor?, vad har dessa människor för
betydelse för mig?
Nån som har nått svar på detta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar